För fyra år sedan köpte jag XSEED Games lokalisering av Falcoms The Legend of Heroes: Trails in the Sky till PSP. Jag spelade ett par timmar, men hann inte längre än så. Typiskt att livet ska störa en när man vill spela, eller hur? Och vips, så har flera år gått och idag kom den direkta uppföljaren Trails in the Sky Second Chapter till Steam. Ja, det var ju bara att punga ut de 280 riksdalerna och lägga till ytterligare ett spel till min backlog, a.k.a. skämshög. Och som om detta inte vore nog så kommer del sex av The Legend of Heroes nu i vinter till både PS Vita och PS3. (Mer om hur alla delar hänger ihop kan ni läsa här i en bloggpost av XSEED.) Självklart har jag redan förbokat det.
Ytterligare en release som jag har sett fram emot är Xenoblade Chronicles X. Spelet släpps 4 december och mina känslor är lite blandade. Det är kanske en självklarhet att det inte kommer få mig att känna samma enorma förtjusning som jag gjorde över Xenoblade Chronicles. Men ändå. Klart jag måste ha spelet.
Har inte önskat mig spel i julklapp på flera år, jag skaffar det mesta själv. Men något jag skulle behöva är tid. Att studierna upptar många av dygnets timmar är väl en självklarhet men jag vet inte när jag ska ha tid att sjunka in i spel på samma sätt som jag gjorde förr. Sitta i 8-10 timmar och bara mysa. Den tiden är kanske förbi, men jag behöver fortfarande ny tid. Alla behöver vi ju verklighetsflykt och en plats där man bara kan koppla av. Det är vad spelen (bland annat) ger mig.