Texten publicerades först hos Level 7 5 maj 2014.

col_logo

Denna recension är som Child of Lights narrativ
Rimmen är alltså inget jag gör på pin kiv

Ubisoft målar upp en vacker värld
Utan onödig lyx och flärd
Vattenfärger, akvareller
Mjukt över grafiken sig väller

child_of_light

Allt du ser är detaljerat
Vissa ting John Bauer-inspirerat
Berättelsen känns sekundär
Det visuella är viktigast här

Spelet påminner om en barnbok
Som lär att man ska vara snäll och klok
Aurora är namnet på vår hjältinna
Hon kämpar för att hemåt hinna

col03

Är världen en fantasi eller verklighet?
Det kanske ingen vet
Ljuset har blivit stulet
Vädret är ständigt mulet

Men hon måste inte kämpa i ensamhet
I rollspel stretar man i trupp som ni vet
Hon följs av en brokig skara personligheter
Som alla har olika färdigheter

col02

I stridens hetta slåss man i par
Tills det inte finns några fiender kvar
Likt Final Fantasy X kan man lätt byta ut en vän
Som tar vid där den andre slutade sen

Grandia har också fått inspirera
Attackera en eller flera
När fienderna är på tidslinjens röda parti
Så står du från deras attack helt fri

Samma gäller om du laddar en nådastöt
Då kan du vara den som monstren avbröt

col04

Till sin hjälp har Aurora även ett irrbloss
Som över hela skärmen kan dansa loss
Fritt och ledigt tar det sig fram dit Aurora inte når
På så sätt många fler skatter hon får

Kort in i spelet lär sig Aurora att flyga
Det är en skön frihetskänsla kan jag intyga
Överallt finns något vackert att beskåda
Det är nästan så jag får Journey-klåda

col01

Musiken har komponerats av Béatrice Martin
Något av det vackraste jag hört någonsin
Ett stillsamt piano, en modstulen fiol
Tonerna följer dig i jakten på sol

Soundtracket är flytande, svävande svalt
Lyfter Auroras strävan totalt
Child of Light är inte svårt, tar inte mången timma
Men är tillräckligt inspirerande för att jag ska vilja rimma

Helt klart en upplevelse som får dig att mysa
Att det är värt att spela vill jag belysa